Trädgränsen

Det märks att jag haft alldeles för mycket att göra under våren eftersom knappt något hänt på den här hemsidan. Nu är det dock semester och då kommer idéerna smygandes på löpande band.

Just nu (eller som alltid?) förkovrar jag mig i svenska fjällen och åter ramlade på det faktum att vår trädgräns ligger på olika höjd beroende på var man befinner sig i landet. T ex kan träden klättra så högt upp som 1000 meter över havet i södra delen av fjällkedjan och längst upp i norr kan kalfjället ligga så lågt som på drygt 500 m. Det här beror ju på att Sverige sträcker ut sig i nord-sydlig riktning: ju närmare polerna man kommer desto lägre är trädgränsen. Och således gäller det motsatta mot ekvatorn. Jag läser på Wikipedia att i delar av Bolivia ligger trädgränsen på 5000 m, inte illa!

Jag läser i boken Att dra till fjälls av Torsten Boberg från 1949 att Sveriges kalfjäll täcker ungefär samma yta som Småland. En ganska stor yta, samtidigt trodde jag helt ärligt att det var betydligt större andel av landet än så.

Om vi skulle låtsas att Sverige istället bredde ut sig i öst-västlig riktning så att endast höjden över havet skulle styra var trädgränsen skulle ligga, hur skulle det se ut då? Vi börjar med att låtsas att hela landet skulle ha en trädgräns som när den är som högst, dvs i södra fjällen.

Här kan man se att våra fjäll skulle styckas upp i många små mindre områden. I norra Jämtland skulle nästan alla fjäll försvinna och det stora kalfjällsområdet längst i norr skulle också försvinna in under skogen.

Skulle vi istället utgå från den absolut lägsta trädgränsen vi har, på omkring dryg 500 m över havet, blir bilden en helt annan!

På 525 meter över havet skulle stora delar av Jämtland och Härjedalen förvandlas till gigantiska kalfjällsområden, vilken dröm! Det skulle även dyka upp lite nya fjällområden sydost om Storuman i Västerbotten, inte mig emot.

Låt säga att Sverige låg i höjd med Schweiz då? Där börjar trädgränsen ungefär vid 1500 meter över havet.

Ja det är ingen vacker syn om vi med våra berg hade hållit till kring Alperna. En sådan tur att vi inte gör det!

Hur har jag då gjort det här? Jo, genom att färglägga en höjdmodell olika är det möjligt att simulera en ny trädgräns. Jag har bara sagt åt QGIS att om höjdvärdet på en viss plats är över en viss höjd ska den färgas vit, annars grå.

Sjöar och nationsgränser har jag lånat från Lantmäteriet och lagt ovanpå. Även höjdmodellen kommer från LM.

Vad kan man dra för slutsatser av det här mer än att det är roligt att flytta trädgränsen uppåt och nedåt? Framförallt tänker jag på klimatförändringarna. Redan idag ser vi tydliga tecken på att skogarna klättrar uppåt och slukar nya områden för varje år som går.

T ex jämförde jag härom året flygfoton över ett område söder om Grövelsjön från 60-talet med bilderx från idag och blev chockad över att flera berg som var trädlösa förr numera är helt skogsbeklädda.

En liten rackare som inte blir glad av förändringarna som sker i allt snabbare takt är fjällräven. För att den ska trivas behöver det finnas stora arealer fjällhed och inte bara branta sluttningar till fjälltoppar. Tack vare att man stödmatat de få rävar som fanns kvar i våra fjäll efter en stadig minskning har man äntligen börjat få upp antalet igen, men vad hjälper det om skogarna börjar breda ut sig allt mer?

För er som läser detta på dator, här kommer tre av kartorna i bredd så att ni på ett enklare sätt kan jämföra dem.